1853-1922
British
Leighton was the son of the artist Charles Blair Leighton. He was educated at University College School, before becoming a student at the Royal Academy Schools. He married Katherine Nash in 1885 and they went on to have a son and daughter. He exhibited annually at the Royal Academy from 1878 to 1920.
Leighton was a fastidious craftsman, producing highly-finished, decorative pictures. It would appear that he left no diaries, and though he exhibited at the Royal Academy for over forty years, he was never an Academician or an Associate. Related Paintings of Edmund Blair Leighton :. | Sorrow and Song | The Gladiator's Wife | The Hostage | The Keys | Singing to the reverend | Related Artists:
Govert Dircksz CamphuysenDutch Baroque Era Painter, ca.1623-1672
marcus larsonSimon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer.
1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred.
Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Sebastiano ConcaItalian Baroque Era Painter , 1680-1764
was an Italian painter. He was born at Gaeta, then part of the Kingdom of Naples, and apprenticed in Naples under Francesco Solimena. In 1706, along with his brother Giovanni, who acted as his assistant, he settled at Rome, where for several years he worked in chalk only, to improve his drawing. He was patronized by the Cardinal Ottoboni, who introduced him to Clement XI, who commissioned a well-received Jeremiah painted for the church of St. John Lateran. Conca was knighted by the pope. He collaborated with Carlo Maratta in the Coronation of Santa Cecilia in the namesake's church of Santa Cecilia in Trastevere (1721-24). He was elected in 1718 to the Accademia di San Luca and its director in 1729-1731 and 1739-1741. His painting was strongly influenced by the Baroque painter Luca Giordano. Among Conca's pupils were Pompeo Battoni, Andrea Casali, Placido Campoli, Corrado Giaquinto, Gaetano Lapis, Salvatore Monosilio, Literio Paladini, Drancesco Preziao, Rosalba Maria Salvioni, Gasparo Serenari, and Agostino Masucci, He received widespread official acclaim and patronage. He worked for a time for the Savoy family in Turin on the Oratory of San Filippo and Santa Teresa, in the Venaria (1721-1725), for Basilica di Superga (1726), and Royal Palace (1733). He painted frescoes of Probatica, or Pool of Siloam, in the Ospedale di Santa Maria della Scala (hospital) of Siena. In Genoa, he painted large allegorical canvases of the Palazzo Lomellini-Doria (1738-1740). In 1739, he published a guide to painting: Ammonimenti (or Admonishments), which blended moralistic advice with technique. He returned to Naples in 1752, and enjoyed the royal patronage of Charles III.